Tredje veckan

I början av den här veckan kändes det som den bara skulle springa förbi fort som tusan, men idag känns måndag som det var flera veckor sedan. Det absolut största som har hänt är att jag och en roomie har skaffat lägenhet. Dealen med huset vi bor i nu tar slut vid nyår, så alla vi som bor här måste flytta ut tills dess. Det kommer blir lite vemodigt att lämna Solana Beach och havsutsikten, men vi lyckades hitta något som verkar kunna bli ett mycket bra alternativ. Vi får behålla pool och jacuzzi, men får byta havsutsikten mot gym och närmare in till San Diego. Vilket är mycket trevligt. Vi får lägenheten redan om tre veckor så då får vi börja betala hyra som alla andra.

Körkort:

Körkorts-pluggandet går framåt. Det verkar inte så svårt, det är bara det att boken är värsta sömnpillret så den är faktiskt suverän att plocka fram om man vill sova. Min plan är att göra teoriprovet nästa vecka i alla fall så jag får börja köra. Utan bil är man verkligen helt låst här.

Bankstrul:

Eftersom vi får lön varannan vecka så kom min första utbetalning förra fredagen och då i form av en check. När jag skulle lösa in checken på min bank gick det inte, för mitt bankkonto var öppnat samma dag. Det banken då tyckte var en lämplig lösning, var att föra in pengarna på mitt konto men ha dem låsta i 20 dagar. Jag hinner alltså få en andra lön innan jag kommer åt min första. Hela bankväsendet här känns som stenåldern. Tydligen är det en helt ny grej att man kan få lönen in på kontot och betala räkningar över Internet. Häftigt! Självklart ska jag dra nytta av de här nymodigheterna, så jag har nu fixat så lönen blir överförd direkt till kontot i fortsättningen.

Santa Ana:

I måndags morse hörde vi på radion att Santa Ana vindar skulle komma under veckan. Jag frågade min roomie vad det var och tydligen är det så att det kommer varma ökenvindar som blåser ut mot havet. Det var en sjukt udda upplevelse. Tänk er när det blåser som värst i Sverige men att luften istället för isande är typ 30-35 grader varm. Sjukt coolt. Det har inneburit att hela veckan har varit jättevarm och skön här och det har varit nercabbat varje morgon till jobbet. Nu är det ju i och för sig alltid fint här, men det har varit lite extra gött om man säger så. Fredagskvällen var trevlig att avrunda med jacuzzi och öl.

Lördag:

Idag var jag iväg och fixade de delarna som saknades till min gitarr. Det kostade så pass att jag lika gärna kunde ha struntat i att köpa skyltexet och fått en hel och fin från början. Nåväl, gitarren kommer ha lite personlighet i alla fall; sliten med olika sorters pluggar och en stämskruv åt fel håll.

Lite senare blev jag guidad av en roomie runt i Encinitas som ligger bara 5 min norr om Solana. En mysig liten bohemisk surfstad med många små trevliga caféer, pubar, restauranger och butiker. Jag har upptäckt att man blir solbränd genom sina kläder också...

Jag fick även tag i ett par klättringsskor och ett harness, så imorgon hoppas jag mina vänner är på att klättra igen. Har längtat hela veckan. Men nu ska den här lördagen avslutas med jacuzzi och förfriskningar i den ljumma Kaliforniska natten.

Ännu en vecka

Träning:

Min träning har gått rätt bra. Jag blir liksom piggare och piggare på morgnarna och mer motiverad att kila ut ottan och svettas i uppförsbackar. Mina kläder har faktiskt börjat bli lite större. Jag hoppas det fortsätter åt det här hållet.

En morgon tog jag faktiskt med mig kameran för att knäppa lite kort på min springtur runt Solana Circle. Tyvärr var det lite disigt för det var innan solen brutit igenom molnen.

När jag fotade de här fåglarna stannade en snubbe, med sin monstruösa truck, mitt i gatan och började prata om någon kamera han hade hemma. "Oh man göra dittan och dattan och fota under vattnet!" Han verkade inte läsa mina signaler att jag inte var ett dugg intresserad och verkade inte heller bry sig om att värsta bilkön med stressade mammor började rada upp sig på gatan. Tillslut blev han klar och droppade namnet på kameran och drog.

Den här typen av marknadsföring är tydligen ganska populär här, för jag tror inte han bara var en pratglad amerikan. Viral marketing kallas det och går ut på att vanligt folk ska sprida budskapet om en produkt genom att hoppa på folk utan att verka som en försäljare och utan att sälja något.

Vår gata.

Solana Circle. Här ligger några riktigt schyssta hus, men hyrorna ska vara ganska saftiga.

Mycket eller bara på grund av den här utsikten.

Den här backen är sjukt jobbig. Den ser rätt fattig ut på bilden, men tro mig, springer man upp för den så dör man.

Nytt ljus

Under veckan så kom det över en elektriker och fixade lamporna på framsidan av huset, så nu är det jätteljust och fint även på kvällarna. Det fina med det är att folk slipper vara rädda att få en fet spindel i nunan på väg hem på kvällen!

Se så tjusigt det blev.

Snus

Jag tänkte att en del av er som tänkt hälsa på kan bli lättade av att få se den här bilden från vår lokala spritbutik:

Boobies

I veckan firade vi en av mina roomies genom att ta honom på lunch på Hooters. Jag skäms lite varje gång jag är där, men vi drog dit för att han skulle få skämma ut sig och dansa YMCA med tjejerna. Han tyckte bara det var kul, så det vart ju lyckat, men egentligen misslyckat.

Fredag

För att fira min roomie ännu lite till, drog vi till Altitude som är en tak-bar. Det ska tydligen vara den 25e bästa baren i världen, så vi såg fram emot det rätt mycket. Tyvärr var det toklång kö och när man väl kom in så var det inte så fett. Det var schysst, men det känns som att anledningen till att den höga placerigen mest var pga att fotbollsstadion låg bredvid så man kunde titta på matcherna.

Lördag

På lördagen tog jag tåget in till San Diego och strosade runt lite och shoppade. Skönt att kunna åka iväg själv bara utan att behöva be någon annan att ta två-tre timmar av sin helg för att skjutsa. Inne på den massiva bokaffären Borders fick jag tag i lite mangaböcker och Mötley Crües The Dirt, plus att de prackade på mig något rabattkort också. Varenda sketen butik verkar ha någon sorts kort de tycker man ska ha. I en annan butik hittade jag en gitarr som var nersatt 25% för det var visningsexet. Finemang tänkte jag, men sen när jag kom hem insåg jag att det saknas en sån stäm-skruv och några av plupparna i stallet saknades... eh, jag kan verkligen det här med gitarr-terminologi :) Så nu är jag i alla fall ett steg närmare att lära mig spela alla instrument som finns. Det coolaste jag hittade den dagen var soundtracket till Death Proof på vinyl. Nu jag har ju ingen vinylspelare här, men jag köpte den faktiskt bara för att omslaget är så snyggt och filmen så bra.

Söndag

Idag började jag med att simma 50 längder i utomhus-poolen bredvid här vi bor. Jag fick dela lane med någon annan för halva bassängen var upptagen av massa tjejer som spelade vattenpolo. De hade väldigt söta mössor. Sen drog jag in till San Diego för att klättra på vägg med ett par bekanta. Det var jäkla skoj! Jag kommer definitivt hänga med dem i fortsättningen, fast jag vill ha ett par egna skor. De som man fick hyra där luktade inget vidare alltså. Sen bjöd de hem mig på middag och film. Shawn of the dead med biff och broccoli-wok. Mycket trevligt.

Utflykt

Lördag:

Jaha vad har jag haft för mig sen sist... I lördags var vi till det där speciella sushi-stället i Solana Beach. Några av er vet vad jag menar. Det kommer bli fler besök dit.

Efter det tog jag tåget in till San Diego för att träffa en vän till en bekant. Jag hade aldrig träffat personen innan, så det var med en lite speciell känsla jag satte mig på tåget med ett 6-pack i handen och pengar i fickan. Tänk om det var värsta knäppisen jag skulle träffa. På vägen kom flera glada Amerikaner fram och pratade, de tyckte det var jääävligt gött att jag hade en sixer! Det är först nu i efterhand som jag insett att det nog inte är så vanligt att man bär runt på alkohol utan att ha den i en brun mystisk papperspåse.

Väl där så blev jag upphämtad och det visade det sig vara en riktigt härlig tjej. Inte ett dugg knäpp. Vi åkte hem till hennes vänner på en fest och jag fick träffa massa trevligt folk. Även om de flesta hatade mig lite. Antingen för att jag hade jobb, visum eller för att jag bor gratis i en villa med pool och jacuzzi vid havet. Efter det drog vi till en skön liten pub, Tower Bar tror jag, där jag fick dricka den lokala stolheten "Arrogant Bastard" och lyssna på mycket speciell musik. Ett plus var att de dekorerat fint på toan också. Skönt ställe.

DJn gick loss med sina obskyra b-sidor med allt från 50- till 2000-talsmusik.

Toan var som sagt väldigt tjustgt dekorerad. Fast det känns lite smutsigt att fota på dass.

Söndag:

Varje söndag promenerar vi på stranden strax nedanför huset, och varje jäkla gång glömmer jag kameran. Nu hade jag dock med mig iphonen så jag passade på att ta ett par kort. I vanliga fall blir det en ganska lång promenad bort till resturang Poseidon, men tidvattnet var rätt högt så vissa passager gick inte komma igenom utan badkläder.

Det är skönt att gå barfota i den blöta sanden.

Så här ser vyn ut på Poseidon. Ska man närmare stranden får man sitta i sanden.

En vecka

Min teori om att det är bra att flytta ibland, för det får tiden att gå långsammare, verkar stämma. Jag har varit här en vecka och det känns som månader. Faktum är att det känns som jag aldrig var hem till Sverige, utan de fyra månaderna är bara som en halvt overklig dröm.

För att inte bli amerikansk till storleken som förra gången, så har jag två regler. Det ena är att jag måste simma, jogga eller promenera på morgnarna innan jobbet. Jäkligt skönt faktiskt. Det andra är att bara äta tills man är mätt och inte, som man är uppfostrad till, tills det är slut på tallriken. Hur det här kommer gå får framtiden utvisa. Jag kommer inte meddela mått och vikt här. Ni som vill får istället klämma på mig när jag kommer hem till jul. Tills dess får jag stå ut med den här kvälls-utsikten.

Jepp. Det är Stilla havet där mellan solen och stranden.

Söndag, sol och spindlar

Jäklar vilka stora spindlar alltså. Jag har hört historierna de andra berättat om tarantellorna som fångar kolibris i trägården. Som tur är verkar de ha försvunnit efter att de kapade ner ett par stora träd för ett tag sen. Men de spindlarna som är kvar är inte dåliga de heller. Tror inte de är giftiga men de är lite läskiga ändå. Den mörka grejen i mitten är alltså en spindel som hänger i en tråd.

Dagen började i alla fall med en lång strandpromenad med några vänner. Det är så himla avslappnade att gå vid havet, bra sätt att börja dagen på. När jag kom hem sen så var det så sjukt varmt att det enda man kunde göra var att i poolen och spela boll under palmerna. I och med att vi var så sjukt fattiga på att spela blev det ganska ansträngade och jag började oroa mig för att få träningsvärk dagen efter. Vi såg ingen annan utväg än att förflytta oss till jacuzzin med en spetsad jordgubbsshake och njuta av eftermiddagssolen och titta på små kolibrier som flög runt. Hehe, kanske inte det enda man kunde göra, men det kändes åtminstone som ett bra alternativ för att döda ytterligare en timme av dagen.

Just ja. Jag och Henrik delade på en halv omelett som jag fick med i en doggiebag dagen innan. Det kanske inte låter mycket i svenska öron, men tänk på att det är amerikanska storlekar här. Så här såg den hela omeletten ut och kom med tillhörande fyra skivor bröd... Fylld med kött, riven potatis och ost

På kvällen började jag känna av straffet för att vara ute i solen med bara skyddsfaktor 20. Aloe veran sved ganska bra när jag applicerade den på min röda hud. Mina roomies botade dock smärtan genom att bjuda på nygrillade köttbitar.

När vi sen skulle kila ner till Tide Water för att spela biljard med tillhörande öl-kannor, fick vi möta våra flerbenta grannar i trädgården igen. De tycker om att sätta upp sina nät i gången framför huset och när det är mörkt ute kan man lätt få en i ansiktet om man inte är försiktig. Vi lyckades dock få bort näten med plankor, ficklampor och adrenalin.

Eftersom vi ändå skulle vara lediga dagen efter kilade vi vidare till lokala puben Surf n Saddle efter biljarden. Vakten där kände igen mig från min förra Kalifornien-tur och välkommnade mig tillbaka. Trevligt men kanske en smula tragiskt. Där inne fick jag ett visitkort av en amerikanska som tyckte jag skulle ringa om jag behövde hjälp med något. Tex körkort, guide eller bara vad som helst... Lite skumt men ändå schysst erbjudande.

Första inlägget

Flera personer frågade mig om jag inte kunde starta en blog och skriva om mitt liv när jag flyttat till Kalifornien. Jag var väldigt tveksam i början om att lämna ut mig på det sättet, men långsamt har jag ändrat inställning. Nu är det tre dagar sen jag anlände på San Diegos flygplats och det är kanske dags att börja skriva lite.

Flytten:

Min resa har blivit uppskjuten gång på gång. Det första satta datumet var 5e Juli och klok som jag var såg jag till att hyra ut min lägenhet redan 1a Juli så jag skulle vara väl förberedd. Jag packade ner allt jag skulle ha med till Kalifornien i en stor resväska och lagrade resten i ett förråd. Tyvärr blev det en massa strul och förseningar med visumet och datumet flyttades till Augusti. Som tur var fick jag låna en lägenhet av en liten ängel till vän, så jag bodde på hennes saker med min resväska och min studio. I två månader. För Augusti blev såklart ändrat till September. Så att ha firat mitt avsked i två månader och sagt farväl till alla mina vänner 40 gånger, så kändes det fantasktiskt skönt när jag väl hade mitt visum och ett fast datum för flytten. Den sista veckan med avsked var även den trevligt fast det började kännas lite tjatigt och jag hade helt tappat känslan för vad det skulle innebära att flytta. Det kanske var därför jag började packa och väga väskor bara kvällen innan jag skulle dra.

Resan:

Efter att ha varit vaken ett dygn och packat och vägt hela natten, så kom jag iväg till kastrup. Det första som hände var att jag somnade på planet och märkte inte förrän efter vi landat, att planet blivit försenat en timme. Det blev diverse ombokningar, väntan och köande i några timmar, men det var helt okej. Jag träffade nämligen en mycket trevlig NYC-boende spanjorska som fick de fyra timmarna att kännas mer som fyra minuter. Resten av resan gick bra och jag landade i San Diego vid midnatt till fredagen. Två av mina roomies kom och hämtade upp mig och jag slocknade direkt vi kom hem.

Dag 1:

Det första jag tänkte när jag vaknade på fredag morgon var: "Fan vad skönt att vara hemma!" och sedan dess har jag bara haft det jäkligt gött. Här skiner alltid solen och palmerna ger en fin kontrast mot den klarblå himlen. Det var riktigt skoj att komma till jobbet och träffa allt folk igen och installera mig i min alldeles egna lilla cubical. Dagen avslutades med att vi firade en kollegas födelsedag på resturang Poseidon som har en mycket fin uteservering på stranden. De har riktigt grym fisk där.

Dag 2:

På lördagen började jag inse att det var galet varmt i mitt lilla rum. Det är typ det enda stället i huset där luften står helt stilla. En av mina roomies tog med mig i sin Camaro till Frys som är typ ett IKEA för elektronik. Fläktarna där var så klart slut i sommartider, men jag hittade lite sladdar till min Wii så jag kunde koppla in den när jag kom hem. Jag lade även vantarna på nya Layton! Grymt spel kan jag tillägga. Tillslut hittade jag en fläkt på CVS och jag fick även tag i melatonin som tydligen ska bota jetlag. Jag har inte testat det än. Få se om jag ens behöver det.

På kvällen drog vill på Comedy Club. Det var typ 8 stand up komiker, de flesta från LA. Inträdet var gratis mot att man köpte minst två drinkar var. Det var skoj. Stand up är en sån grej som jag länge har velat se på det sättet. Liten rökig, intim klubb i USA där man dricker drinkar, skrattar och hoppas att de inte ska göra en själv till en del av showen. Nu var det visserligen inte rökigt där inne, men det var gött ändå.

Efter det drog vi ner till downtown San Diego. Vi hade biljetter till ett ställe som hette Onyx. Klubbarna i SD är jäkla fina alltså. Det var en flashig dansgolvs-våning på markplan med lampor och videos och sånt. Men om man gick ut på gatan och ner för en trapp så kom man till något mer lounge-liknande med träpaneler, tegelväggar och soffor. Fortsatte man in en bit till så var det ett en scen med något som såg ut och lät som ett lokalt indie-band. Vi fick för oss att kila vidare, men det slutade med att vi köade till ett par ställen. Vi tröttnade och istället så tog vi bilen hem och stannade till på Tajima! Mitt absoluta favoritställe för ramen. Det är bara japaner där inne och de beter sig väldigt japansk. Jag har till och med beställt på japanska där inne på fyllan någon gång. Hur som helst så var det en riktigt bra kväll!

Och:

Jag lovar att göra mitt bästa för att fylla den här bloggen med vad jag upplever, bilder och kanske lite musiksnuttar som jag komponerar.